Så fungerar budgivning — och dina rättigheter

Budgivningen är ofta den mest känsliga delen av en bostadsförsäljning. Reglerna är i grunden få — men missförstånden är många. Här är det du behöver veta.

Två typer av budgivning

• Öppen budgivning: bud och budgivares namn kommuniceras löpande till alla. Vanligast i Sverige.
• Sluten budgivning: alla spekulanter lämnar in ett bud och säljaren väljer. Ovanligt men förekommer på exklusiva objekt.

Bud är inte bindande

I Sverige är muntliga och skriftliga bud på fastigheter inte juridiskt bindande. Både köpare och säljare kan dra sig ur ända fram till att köpekontraktet är underskrivet av båda parter.

Mäklarens skyldigheter

Mäklaren måste föra en budgivarförteckning som visar alla bud, datum, klockslag, budgivarens namn och kontaktuppgifter. Denna lämnas till både säljare och slutlig köpare efter avslutad affär.

Säljaren väljer bud

Som säljare är du inte tvungen att acceptera högsta bud. Andra faktorer — kort tillträde, banklöfte, inga villkor om egen försäljning — kan väga tyngre än några tusen kronor extra.

Vanliga fallgropar

• Fiktiva bud: förekommer sällan men händer. Kräv dokumentation från mäklaren.
• Villkorade bud: 'jag lägger x om ni säger nej till y'. Håll rent — bara rena bud räknas.
• Utdragen budgivning: sätt ett budstopp om det tar för lång tid.

Efter accepterat bud

När du muntligt accepterat ett bud sätts kontraktsskrivning inom 1–2 veckor. Köparen betalar handpenning (oftast 10 %) och köpekontraktet skrivs under. Från och med då är affären juridiskt bindande.

Sammanfattning

En transparent budgivning där mäklaren är tydlig med rutiner och dokumentation ger både bättre pris och färre konflikter. Välj en mäklare som är van vid att driva budgivning aktivt — det syns i slutpriset.